Ansjovisen – en äkta svensk konserv

Få smaker är väl så klassiskt svenska som smaken av ansjovis. Denna inläggning är närmast omistlig i gubbröran eller i smörgåsbordets Jansson. Och den har gamla anor. Den brukar tillskrivas salteriägaren Gustaf Andersson och ska ha uppfunnits 1842. Gustaf Andersson, som var född i Göteborg 1815, flyttade i början av 1840-talet till fiskeläget Fjällbacka, där han startade ansjovistillverkningen. Ursprungligen tillverkades den vid Dorthes Konservfabrik Fjällbacka, men kom senare att produceras i Grebbestad, Fortsätt läsa Ansjovisen – en äkta svensk konserv

Oxsvanssoppa

Få maträtter värmer så härligt i höstmörkret som en klassisk oxsvanssoppa. Det finns lika många recept på oxsvanssoppa som det finns matmammor (eller matpappor) och i vår receptsamling kan man läsa följande: OxsvanssoppaMan bryner oxsvansar i mjöl och smör och buljong med krydor. Sedan brynes mjöl och smör i en kastrull och jämnas på med soppan.Så avsilas den genom ett durkslag.Så blandar man den med sherry och konjak efter smak.Den serveras med Fortsätt läsa Oxsvanssoppa

Fastlagsbullar

av Bitte Melin I morgon är det fettisdagen, en kär tradition när vi frossar i fastlagsbullar – eller semlor som det oftare kallas norr om Skåne. Och fettisdagen firas i alla kristna länder, om än på olika sätt. I de anglosaxiska länderna kallas den här dagen för Shrove Tuesday och det frossas i pannkakor av olika slag. Till de mer kända fettisdagsfirandena hör förstås Mardi Gras i New Orleans och den stora Fortsätt läsa Fastlagsbullar

Ägg i vattenglas

av Bitte Melin Ägg har historiskt inte alltid varit speciellt dominerande i kosthållet, i synnerhet inte under vintern då hönsen slutade värpa. På vissa platser har dock tillgången på ägg varit större, som exempelvis just Skåne. Det avspeglas i många av våra upphittade recept. Antalet ägg som förekommer i mjuka kakor kan förvåna den moderne bagaren, för att inte tala om antalet ägg som användes för att baka spettekaga eller tillaga äggakaga. Fortsätt läsa Ägg i vattenglas

Begravning i Vesslarp 1929

av Ingela Frid I en uppteckning i Lunds universitets folklivsarkiv kan vi läsa följande, berättat av en anonym informant år 1929: ”En begravning av idag i Vesslarps by börjar så gott som alltid klockan 6 på morgonen. I varje fall bjuder man till klockan 7 eller möjligen 9. Helst vill man ha dem på söckendagar*. Före avfärden till sorgehuset blir det ordentlig traktering. En talför man, den s.k. vekastaprästen, ska hålla ett Fortsätt läsa Begravning i Vesslarp 1929