Fastlagsbullar

av Bitte Melin

I morgon är det fettisdagen, en kär tradition när vi frossar i fastlagsbullar – eller semlor som det oftare kallas norr om Skåne. Och fettisdagen firas i alla kristna länder, om än på olika sätt. I de anglosaxiska länderna kallas den här dagen för Shrove Tuesday och det frossas i pannkakor av olika slag.

Till de mer kända fettisdagsfirandena hör förstås Mardi Gras i New Orleans och den stora karnevalen i Rio de Janeiro som brukar avslutas just denna dag (vissa undantag har förekommit, till exempel under coronapandemin när karnevalen flyttades fram.)

Själva ordet karneval säger egentligen allt om vad det hela handlar om – översatt från det latinska ursprunget betyder det ungefär ”farväl till köttet”. Dagen efter fettisdagen infaller nämligen askonsdagen och då inleds den kristna fastan. Pausen från kött och fet mat ska därefter pågå från ända fram till påskdagen, så undra att man vill festa loss riktigt ordentligt på den där sista tisdagen innan tagelskjortan åker på.

Numera finns fastlagsbullar av alla sorter men den klassiska fyllningen förblir den med mandelmassa och grädde. Här är ett recept hämtat från min mormor Elins receptbok, nerskrivet någon gång 1912 eller 1913. Jag har återgett det exakt som det står i boken – lite krångligare men riktigt roligt att baka som mormor gjorde!

Klassisk fastlagsbulle. Foto: Bitte Melin.

Mormor Elins fastlagsbullar

½ kg vetemjöl siktas i en uppvärmd bunke. Smula i 50 gr smör och 100 gr strösocker. En fördjupning göres i mjölet och här ihälles 2 dl ljum mjölk samt 60 gr jäst utrört i litet socker. Äfven 1-2 ägg vispas och ihälles.

Degen slås och knådas i 10-15 minuter, mot slutet tillsätts 1 näve sköljda russin och om så önskas stött kardemumma varefter degen får jäsa över natt. (Själv föredrar jag nog att utesluta russin om jag ska fylla bullarna, men på mormors tid serverades de ofta ofyllda och då är det förstås jättegott med russin i!)

På morgonen tages runda bullar ur degen och läggs på smorda plåtar. Plåtarna ställes på varmt ställe och bullarna får jäsa till dubbel storlek. De penslas med äggula och gräddas på god värme tills gyllenbruna.

Fyllningen finns inget recept på men här är ett hämtat från Arla, som blir lagom till ca 12 semlor:

Inkråm
½ dl mjölk
75 g mandelmassa, riven
½ dl grovhackad mandel
2 dl vispgrädde

Gör så här: Skär av lock på bullarna och gröp ur en del av inkråmet. Blanda detta med mjölk, mandelmassa och mandel och fyll bullarna. Vispa grädden och spritsa eller klicka på bullarna. På med lock och sikta över florsocker. Servera till rykande hett kaffe eller som hetvägg med varm mjölk.

Trevlig Fettisdag!

Fastlagsbulle serverad som hetvägg. Foto: Bitte Melin.

Ägg i vattenglas

av Bitte Melin

Ägg har historiskt inte alltid varit speciellt dominerande i kosthållet, i synnerhet inte under vintern då hönsen slutade värpa. På vissa platser har dock tillgången på ägg varit större, som exempelvis just Skåne.

Det avspeglas i många av våra upphittade recept. Antalet ägg som förekommer i mjuka kakor kan förvåna den moderne bagaren, för att inte tala om antalet ägg som användes för att baka spettekaga eller tillaga äggakaga.

I en uppteckning från 1916, i Torna härad i Skåne, berättas följande:

”De vanliga ingredienserna till en lagom stor spettkaka är följande: 3 tjog ägg, 9 hg socker, ½ kg potatismjöl, ½ kg vetemjöl.

Beredning: Ägg och socker vispas mycket väl och sedan iröres mjölet. Man har sedan en särskild ställning, som man vevar runt och på den droppas då av smeten, som står över värme, så att den torkar. Sist garnerar man den med socker. Den blir mycket fin och ståtlig och finnes ej en eller ett par spettekakor på bordet, är det ej något riktigt gille.”

Foto: Göinge hembygdsförenings arkiv.

För att kunna använda ägg även vintertid använde man sig ofta av konservering i så kallat vattenglas, natriumsilikat. Natriumsilikat köptes som ett pulver, vanligtvis på apotek, och rördes ut med vatten. Lösningen hälldes sedan i en kruka med råa ägg, som sedan förvarades mörkt och svalt.

Efter en tid blev lösningen ett slags gelé som täppte till äggets porer och gjorde dem mer hållbara – de kunde hålla i upp till åtta månader med denna metod. Äggen som förvarats i vattenglas kan användas i matlagning och bakning, men inte som kokta frukostägg – då spricker de.